Det var en blåsig och molnig dag när jag tillsammans med min klass skulle gå på besök på Tekniska museet Malmö. Våran guide Henrik pratade och berättade om vätgas under en liten del av besöket och jag blev väldig fascinerad och ville gärna lära mig mer om vätgas efter det.
I dagens samhälle är det inte många som har riktigt koll på vad vätgas är, vad den utgör, hur den framställs, vad man använder vätgas till och vilken betydelse den kan ha i framtiden. Just därför valde jag att skriva ett reportage om vätgas och intervjua Carl Koinberg-Henrikson som jobbar som projektledare inom vätgas i Trelleborgs kommun för att ta reda på allt jag kunde om vätgas.
Vad är vätgas?
I artikeln “Ren energi med vätgas” (ur Vätgas Sverige http://www.vatgas.se/faktabank Hämtad 19/4-2020, okänd författare) skrivs det att vätgas är den minsta molekylen som finns idag, tro det eller ej. Det skrivs också att molekylen består av två stycken väteatomer och den kemiska formeln för vätgas är H2 .
Vätgas är också en energibärare och en väldigt energirik molekyl. Vätgas har därför ett väldigt högt energiinnehåll per viktenhet. Ett kilo vätgas innehåller 33.000 Wh energi. För att sätta det i jämförelse kan vi ta de bästa litiumbatterierna som innehåller ungefär 270 Wh/kg. Detta betyder att ett enda kilo vätgas innehåller lika mycket energi som ca 125 litiumbatterier säger Carl Koinberg-Henriksson, projektledare för vätgas i Trelleborgs kommun.
Hur framställs vätgas?
Vätgas framställs idag på ett antal olika sätt men det vanligaste enligt Carl är reformering av naturgas eller förgasning av kol. Dock så är det inte miljömässigt det bästa sättet att framställa vätgas på i och med att både naturgas och kol är fossila energibärare och framställningen ger därför utsläpp av koldioxid säger Carl.
Att man reformerar betyder förenklat att man under tryck och värme spjälkar av väteatomer från naturgas eller kol och tar tillvara på vätgasen. Det mest hållbara sättet att framställa vätgas på är genom elektrolys. Det innebär att man har en maskin som kallas elektrolysör där man med elektricitet delar upp vatten (H2O) till vätgas (H2) och syrgas (O2). Många länder inom Europa satsar på att framställa vätgas på detta sättet enligt Carl.
För att ta reda på ännu mer om vätgas, t.ex om vätgas kan bli en framtida energikälla så ställde jag frågan “Kan vätgas bli en framtida energikälla till bilar osv?” till Carl Koingberg-Henrikson. Det visade sig att han tror att en viktig del av framtidens energimix. Han säger också att en hel del organisationer så som Hydrogen council, International Energy Agency mm har tagit fram rapporter som visar på att vätgas är en nyckel till att kunna lyckas med klimatmålen, priset på framställning av vätgas kommer minska kraftigt, priset på bränsleceller kommer minska kraftigt med produktion i större skala och att det krävs samordning mellan sektorer, policys och styrning från myndigheter, byggas upp en värdekedja i flera led.
Det viktigaste är dock att vi slutar att använda fossila bränslen enligt Carl. Det finns även redan fordon som går på vätgas idag säger Carl. Det byggs också upp vätgasstationer i både Kina och i vissa europeiska länder. Carl säger också att han är övertygad om att vätgas kommer spela en stor och viktig roll för bilar, bussar, lastbilar, skepp, tåg och flyg. Just nu skalas tekniken upp och att investeringar görs på många håll.
Han hoppas också på att Trelleborg tilldelas en vätgasstation och på det sättet blir en föregångare i Sverige. Trelleborg ligger på en viktig plats eftersom mycket transporter mellan Sverige / Tyskland / Norge går genom Trelleborg. I hela Sverige finns det redan fem stycken vätgasstationer. I Tyskland finns det redan 90 stycken.Vätgas används mest i dagens samhälle till industrin. Vätgas används den inom den kemiska industrin, livsmedelsindustrin mm.
Vad tycker du som expert inom detta områden att det bästa med vätgas är?
Avslutningsvis valde jag att fråga Carl vad han tycker är det bästa med vätgas. Han anser att det bästa med vätgas är att det är ett komplement till förnybar el från. T.ex. sol- och vindkraft som också möjliggör att mer sol- och vindkraft kan byggas ut. Även att man kan framställa vätgas var som helst så länge man har vatten och el. Nu hoppas både jag och Carl att alla har någorlunda koll på vätgas.
Text: Elev, Ekonomiprogrammet, Söderslättsgymnasiet